Igår storstädade jag lägenheten; jag diskade undan all disk, dammade, tog badrummet, dammsög och skakade mattorna. Hann dock inte med att moppa golven, men men.
Ville få det fint så det bara var att komma hem till en fräsch lägenhet efter jobbet och bara krypa ihop brevid min man i soffan.
Längtade efter honom, ville att han skulle komma hem snabbt!
"Var ska du?" frågar han när han får en hejdå puss.
"Till jobbet" svarar jag.
"Då är jag nog inte kvar när du kommer hem, jag ska till Mantorp"
Mantorp! Det hade jag helt glömt bort! Jag har ändå planerat att åka till Harbo över helgen, på Allsång på Marmorvallen :) Så hade redan min helg planerad, men tanken på att komma hem till en tom lägenhet när jag längtat efter honom hela dagen var inte kul. Jag började nästan gråta, tönt som jag är.
Och som sagt, när jag kom hem efter jobbet var lägenheten tom. Jag kände mig ensam och satt och såg på tv halva natten, la mig inte förrän klockan två, men var inte ett dugg trött egentligen. Låg och löste korsord och lyckades tillslut somna på Älsklingens sida av sängen, kramandes hans kudde.
Älskar dig! <3
Du ska vara glad att det fortfarande känns så där efter ett par år. Det är helt okej att obesessa över ngn man tycker om. :)
SvaraRadera